Midsommar
Imorgon är de midsommar, de ska vi fira med alla våra vänner.
Mat o lekar, precis som de ska va =)
Även Malin och Johan ska vara med, trevligt!
Den största skillnaden för mig i år om man jämför med förra året är att Edvin och Staffan är med.
Edvin min pigga o glada 1 åring.. förra midsommar låg han sjuk i RS.
När jag tänker tillbaka så undrar jag varför jag firade midsommar när han var sjuk..?? Får dåligt samvete för att jag hade en trevlig dag, jag skrattade en hel del.
Men sen kommer jag på att jag har ju faktiskt 2 barn till, det var för deras skull jag firade midsommar.. för deras skull jag höll humöret uppe, för deras skull jag skrattade.
Det kom även en o annan tår.. men de försökte jag dölja för barnen så gott jag kunde.
Det känns overkligt att Edvin vart så sjuk som han faktisk va.. när jag tänker på det får jag en konstig känsla i kroppen.. kan inte förklara.
Varför plågar jag mig med att tänka tillbaka..??
Det är inget jag väljer, det kommer upp i tankarna ändå.
Känns skönt o skriva av sig, tycker jag.
Idag njuter vi alla av våran älskade Edvin som är världens gladaste och snällaste 1-åring.
Glad Midsommar till er alla!!
Fy bubblan. Blir rakt gråtfärfig när jag läser ditt inlägg.. det rör även upp en massa känslor hos mig... !
Varje år, vid varje påsk, varje midsommar, varje jul och varje födelesedag så tänker jag..
"hur kan jag sitta här o ha det så bra, leva och skratta... fast William inte är här.. !"
Så känner jag ännu trots att det är 4 år sen han dog.. så jag förstår precis vad du menar med det dåliga samvetet du pratar om :)
Vi kommer få en HÄRLIG midsaommarafton i morgon, med många skratt.. det är jag övertygad om.
Kan det bli dåligt med alla fina människor runt om oss ??
