.

Nu är det bara jag och Edvin hemma. Ganska skönt faktiskt då Hampus är inne i en period nu och vill va över Edvin hela tiden. Han vill helst sitta precis bredvid, gärna på en fot eller en hand. Klappa honom vill han med, ibland försiktigt o ibland så kan han trycka på huvudet eller på magen.. sparka bredvid honom gör han gärna med. Så just nu är det väldigt jobbigt att inte kunna lämna dom själva i en endaste sekund. Man vet aldrig vad hampus får för sig.
Han är inte bara dum, han är snäll också. Ibland så vill han vara snäll o mysa med Edvin  men han förstår inte att han inte kan krama så hårt.

Vad jag hört av andra så är detta ganska vanligt med syskon som inte är så gamla.. men jobbi gt är de iaf..

Sen är allt fel också enligt Hampus. När jag klär på honom. De är fel byxor, fel tröja, fel strumpor, sen är det fel på vantarna, mössan, overalen.. ja ALLT är fel!

Mornarna är är inte så värst roliga.. de tar tid o få hampus klar, samtidigt som jag fixar honom så ålar Edvin runt på golvet o tar sig snabbt iväg så då får ja springa o hämta honom o medans jag gör de hinner Hampus klä av sig en strumpa, vanten eller vad han nu tycker är fel..

Ibland eller ganska ofta har jag bara lust o ta mina saker o dra..! Hehe..  nej men att de alltid är samma visa varje morgon tar på en.

Kvällarna är också jobbiga.. Ofta tar de lång tid för Hampus o somna, fast han inte sover middag. Sen sover han i 2-4 timmar innan han vaknar o skriker.. går upp till honom o försöker få han o somna om men det enda han vill är att komma ner, han SKA ner!! han vill ha välling, han vill ha Blixten.. eller ngt annat..
Så han får följa med ner, vi fixar de sista som ska fixas o sen går vi upp o lägger oss, med Hampus i mitten såklart. Vet inte när vi sov själva i sängen senast. Länge sen.

Sover inte Hampus vid oss så sover staffan vid honom.. Om han skriker eller knölar för mycket går dom in dit för att inte Edvin ska vakna.

Han är envis! Jag ger mig många gånger för lätt men jag orkar inte ta kamperna alltid. Jag är trött, alldeles för trött för att orka. All min energi går åt till barnen, till de viktigaste som måste göras i hemmet..

Ja jag är småbarnsförälder men alla behöver andas ibland.. jag hade aldrig fixat att vara ensam, då hade jag gått under för länge sen!

Hade inte alls tänkt skriva om detta egentligen men rätt skötn o få skriva av sig, få skriva att jag ibland är så trött så jag bara vill försvinna!!

Älskar såklart mina barn, älskar inte Hampus mindre än de andra.. men han är den som tar mest tid o energi jsut nu o de andra barnen blir lidande..

Skulle aldrig vilja byta mitt liv mot ett liv utan barn, älskar o ha dom runt mig, älskar att mysa o kramas..
Kan inte påstå att jag älskar att bråka o tjata på dom men livet hade inte varit detsamma utan allt som tillhör att vara förälder, inte haft samma mening som det har nu.

Nu kallar plikten som mamma igen då Edvin börjar bli lite gnällig på golvet, dags för lite mellis.

Hejsvejs!!